{{posts.CurrentItem.Title}}

I Barcelona kan invånarna via en app få reda på vilka parkeringsplatser som är lediga i vilket område. I Helsingfors finns BlindSquare, en app som hjälper människor med synnedsättning att navigera genom stadsmiljön. Oslo har kopplat upp delar av äldreomsorgen med hjälp av sensorer som berättar om boende har glömt dörrar öppna eller missat att stänga av spisen.  

I Helsingborg är vi inte sämre. Bigbelly är solcellsdrivna och smarta soptunnor som komprimerar avfallet automatiskt samtidigt som de meddelar när det är dags att tömma. H+ är det största stadsförnyelseprojektet i Helsingborg i modern tid och beräknas vara klart 2035. Bostäder, kontorslokaler, skolor och annan kommunal service planeras då vara uppkopplad till nätet på olika sätt. Dessutom planerar Helsingborgs stad ett närmare samarbete med Vård- och Omsorgsförvaltningen gällande kommunikation och digitalisering.   

De senaste årens urbanisering har gett upphov till fler megastäder och med det utvecklingen av smart teknologi och uppkopplad infrastruktur. Femtio miljarder prylar beräknas vara uppkopplade om bara ett par år. Varför är det viktigt med gatlampor som stänger av sig själv när ingen är nära? Är det värt att lägga pengar på kollektivtrafik som felanmäler sig själv och behöver vi byggnader som automatiskt skickar status på ventilation, luftkvalité och energianvändning? Det korta svaret är ja. Men varför?  

En konkret anledning är naturligtvis möjligheterna som kommer med uppkopplad infrastruktur. Att kunna ta emot och analysera data om energianvändning, luftföroreningar och trafikläge innebär att vi kan minimera miljöpåverkan. Det innebär också att vi kan arbeta mycket effektivare med olika former av krishantering och göra väl underbyggda insatser där det behövs, kanske till och med i realtid. Räddningstjänst skulle kunna skapa sig en bättre uppfattning av olycksbilden innan de är på plats. Sensorer som mäter halter av kväveoxider och buller kan berätta om du ska ta bilen, gå eller cykla till jobbet eller träningen. I vissa situationer kan den här typen av information vara direkt livsavgörande och rädda liv, i andra fall kan det handla om att spara tid eller spara på miljön. Möjligheterna är oändliga egentligen. Men det finns en annan anledning och ett ännu större perspektiv på det hela.  

Vi står mitt i en global urbaniseringstrend. I Sverige bor cirka 85% av befolkningen i städerna. Enligt FN:s prognos väntas stads­befolk­ningen (globalt) växa med totalt 2,4 miljarder fram till år 2050. Och för att alla ska få plats kan städerna komma att breda ut sig på en yta som mot­svarar Indien. Detta medför så klart fler och nya utmaningar inom till exempel utbildning, trafik, säkerhet, fungerande infrastruktur och inte minst miljö. Det handlar inte bara om lyktstolpar som tänder och släcker sig själv för att det är fräckt. Data är valutan som möjliggör att vi kan ta hänsyn till både människor och miljö trots en lavinartad urbanisering och stadsutveckling. Ska Helsingborg fortsätta att vara en trevlig stad att bo och jobba i, måste vi växa smart och strategiskt med hänsyn till hållbarhet. Teknik är inte vår fiende här. Inte alls. Lyssna på kroppen säger man ju. Smarta städer är ett slags kollektivt medvetande som hjälper oss att lyssna på näromgivningen, kvarteret, staden, landet och i slutändan kanske också på världen.  

Daniel Nüüd
Content & Sociala Medier, Öresundskraft