{{posts.CurrentItem.Title}}

Tillgången och priset på el är för många ett stort orosmoment just nu. Kriget i Ukraina och problem med elöverföring från de produktionstäta områdena i norra Sverige ner till södra Sverige har påverkat elpriserna, och med kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 avstängd för reparation till slutet av januari finns det risk för elbrist i Sverige i vinter.

När efterfrågan på el är större än tillgången uppstår elbrist, och om det blir en allvarlig elbristsituation kan elförsörjningen kollapsa i hela eller stora delar av Sverige. För att undvika detta kan Svenska Kraftnät, som ansvarar för det svenska elnätet, som en sista åtgärd genomföra något som heter manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK) för att få balans i systemet. En MFK innebär att elledningar kopplas från under några timmar, helt enkelt ett planerat strömavbrott.

Svenska staten, regioner, länsstyrelser och kommuner gör enligt en modell som kallas Styrel en prioriteringsordning över elanvändare, där samhällskritisk verksamhet som sjukvård och räddningstjänst har den högsta prioriteringen, och bostadsområden är lägre prioriterade. De högst prioriterade användarna ska alltid ha tillgång till el, så om en MFK behöver genomföras kommer det drabba främst bostadsområden.

Pierre Andersson Ek är avdelningschef för Elnät hos oss på Öresundskraft. Han bedömer att risken för att en MFK ska behöva genomföras är låg:

– Det är en lång räcka av händelser som ska inträffa innan en MFK blir aktuell. Svenska Kraftnät ansvarar för att det ska finnas lika mycket produktion som konsumtion i systemet vid alla tidpunkter på dygnet. För att det ska fungera finns det flera steg på vägen: man köper först upp en effektreserv från olika kraftverk utöver den vanliga produktionen och efter det finns det en störningsreserv för när det är fara å färde för elbrist. Det är först när det verkligen inte finns något annat att tillgå som man tar till en MFK för att få balans i systemet igen. Sannolikheten för att det ska inträffa bedömer vi som ganska låg – det har historiskt utfärdats varningar om att det nog snart är dags, men det har faktiskt aldrig någonsin effektuerats.

Men varför pratas det om planerade strömavbrott nu då? Har det med de trasiga gasledningarna i Östersjön och kriget i Ukraina att göra?

– Nej, det påverkar främst elpriserna. Vi är inte så beroende av gas för elproduktionen som många andra länder i Europa är, vår bas är kärnkraft och vattenkraft och efter det vindkraft, förklarar Pierre Andersson Ek.

– Det är snarare att Ringhals 4 inte kommer igång för säsongen som planerat, och att överföringsförmågan till södra Sverige har blivit påtagligt begränsad.

Så vad hjälper ett planerat strömavbrott?

– Om det är en stor differens mellan produktionskapacitet och förbrukning så måste vi antingen öka produktionen eller bli av med belastning, alltså förbrukning, för att få balans igen. Hela funktionen är till för att rädda Sverige, kan man säga. Men tittar man på de riktigt bökiga situationerna handlar det faktiskt bara om några timmar på ett år. Allt beror på väder och vind, blir det riktigt kallt och ruggigt – vilket det inte behöver bli i vinter – så räcker det att koppla ifrån i några timmar för att hitta stabiliteten i systemet igen. Blir det lika kallt nästa dag kanske man måste köra samma sak igen dock.

Det är inte säkert att kunder hinner bli förvarnade inför en MFK, även om det så klart är något man strävar efter. 

– Man gör prognoser några dagar framåt, och ser man att det kommer bli en extrem avvikelse även om man tar till de första åtgärderna, då får kunderna en varning om en MFK. Men om exempelvis ett kärnkraftverk måste snabbstoppa är vi nere på minuter, då hinner vi inte varna innan. Det är osannolikt, men risken finns, säger Pierre Andersson Ek.

Här kan du läsa frågor och svar om planerade strömavbrott (MFK):

Frågor och svar om manuell frånkoppling

FAKTA

Vad ska jag tänka på om en MFK görs i mitt område?