20 maj 2020
Koldioxid är en förutsättning för allt liv på jorden. Samtidigt ligger koldioxidutsläpp och växthuseffekten till grund för rådande klimatkris. Hur hänger det ihop egentligen? Och vad kan vi göra för att få kontroll på klimatkrisen?
Koldioxid är både bra och dåligt. Eller, att säga att koldioxid bara är "bra" är en underdrift av rang. Vi kan inte överleva utan koldioxid och utan växthuseffekten skulle jorden vara en kall och livlös planet.
Koldioxid är en viktig växthusgas och den är direkt nödvändig för jordens växtlighet och liv. Koldioxid skapas på två sätt:
1) När människor och andra djur, växter och mikroorganismer andas (s.k. aeroba organismer). Med hjälp av solljus omvandlar växter koldioxid till glukos och det frigörs syre. Detta kallas för den naturliga växthuseffekten och den är som sagt fullständigt nödvändig för allt liv. Det var den kort-korta versionen.
2) Men det finns också koldioxidutsläpp som är skadlig för oss och bidrar till den så kallade förstärka växthuseffekten. De här utsläppen kommer av att vi förbränner fossila bränsle som kol, olja, naturgas och exempelvis trä. Det är denna typen av koldioxidutsläpp som ligger till grund för klimatförändringarna. Det finns fler naturgaser som påverkar klimatet men koldioxid är den gas som bidrar mest till den förstärkta växthuseffekten.
Problemet med koldioxid är att den stannar i atmosfären i hundratals år. Där släpper gasen (och andra växthusgaser) igenom solens kortvågiga strålning men absorberar delar av jordens värmestrålning. Det innebär i sin tur att temperaturerna vid jordytan ökar och därför ser vi de klimatutmaningar som vi upplever idag.
Sedan 1990 har växthusgasernas uppvärmande effekt på klimatet ökat med 43 procent. Koldioxid står för 80 procent av den ökningen. Det vi gör idag för att begränsa koldioxidutsläppen får alltså främst märkbar effekt längre fram i tiden. Vilka är då några av de viktigaste åtgärderna vi kan göra för att begränsa den förstärkta växthuseffekten för framtida generationer?
Ur vår synvinkel så finns det ett par saker som är extra viktiga om vi ska få bukt med den förstärkta växthuseffekten.
Sverige har till stor del lyckats sänka koldioxidutsläppen de senaste åren och det är mycket tack vare fjärrvärmen. Så gott som all fjärrvärme produceras av spillvärme från lokal industri, restavfall och biobränsle. Det gör fjärrvärmen till en väldigt resurseffektiv och hållbar uppvärmningsform. Visste du att hela 99% av Öresundskrafts fjärrvärme framställs ur återvunnen och förnybar energi! Dessutom så innebär fjärrvärme att förbränningen flyttar från varje hus och fastighet till ett enda ställe (fjärrvärmeverket). Det har gjort att luftkvaliteten har blivit bättre.
En hållbar elproduktion är helt avgörande om vi ska lyckas vända klimatförändringarna. Eftersom den största källan till ökade koldioxidutsläpp är förbränning av fossila bränsle som kol, olja och naturgas, är det enormt viktigt att vi lyckas ställa om till ett fossilfritt och förnybart energisystem. Det innebär sol, vind- och vattenkraft. Det innebär också biobränsle och återvunnen energi. Idag kommer 30% av energin i Sverige från fossila källor. Vi är duktiga men vi måste bli ännu bättre. Elektrifieringen är också en enormt viktig del av omställningen till det fossilfria energisystemet och bryta beroendet av fossila bränsle.
Effektiv energianvändning handlar om att hushålla med energin på olika sätt. Det handlar om beteendeförändringar men också om tekniska prylar och innovationer som hjälper oss leva, bo, konsumera och arbeta hållbart. Detta innebär allt från att välja produkter med låg energianvändning till att verksamheter blir bättre på att minimera energianvändningen med t ex förbättrad isolering eller behovsstyrd energianvändning genom smarta lösningar och IoT. Ett konkret sånt exempel är ventilationssystem som anpassar effekt efter närvaro, klimat, och tid på dygnet etc.
Det behövs stadsplanering som gör att man prioriterar att gå, cykla eller åker kollektivtrafik (som naturligtvis är elektrifierad). Det absolut största antalet fordon behöver vara eldrivna eller gå på förnybart biobränsle. Ett annat viktigt steg är även det som kallas delningsekonomi - digitala tjänster som möjliggör för människor att samåka och dela på varandras bilar. Sen är digitala tjänster som gör det enkelt att jobba på distans också otroligt viktigt om vi ska lyckas minska på vardagsresandet. Vi behöver inte befinna oss fysiskt på plats överallt hela tiden. Tekniken är på plats sedan länge så detta handlar till största delen om utbildning och beteendeförändring.
{{posts.CurrentItem.Author}}
