Solceller är den snabbast växande energikällan i världen. Det finns extremt många fördelar med solkraft och solceller. Dock ställer en växande solcellsmarknad större krav på återvinning och avfallshantering. Vad gör vi med panelerna när de är förbrukade? Och hur fungerar avfallshanteringen i Sverige? Vad gör vi redan?   

Den globala organisationen International Renewable Energy Agency rapporterar att det uppskattningsvis kan finnas 250 000 ton kasserade solceller runt om i världen just nu. 2050 räknar man med att den siffran har stigit till mellan 60-78 miljoner ton solcellsavfall. Avfallshanteringen av förbrukade solceller är något vi måste bli bättre på i Sverige och över hela världen.   Precis som i resten av världen så finns det inte någon väl genomarbetad plan för avfallshantering av solceller i Sverige (ännu). Men det betyder inte att vi står på noll. En del bestämmelser och direktiv finns på plats och vi blir bättre ju mer industrin växer.  

WEEE-direktivet

EU-direktivet WEEE omfattar hantering av elektriskt och elektroniskt avfall. Här ingår solceller. Mer specifikt säger direktivet att EU-länderna har ett så kallat producentansvar vilket innebär att medlemsländerna ska se till att det finns ett bra system för insamling och återvinning av solceller. Sverige lyder under EU:s WEEE-direktiv.  

Producentansvar för elutsrustning i Sverige. Vad betyder det?

Producent är du om ditt företag tillverkar, importerar eller säljer solceller. Det innebär att företaget ansvarar för att avfallet samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas på ett miljöriktigt sätt. Produktkategorierna som ingår i ingår i förordningarna om producentansvar är: förpackningar, batterier, bilar, däck, elektronik, läkemedel, returpapper och radioaktiva produkter.  

Rikstäckande insamlingssystem

Hur löser man då det rent praktiskt? Jo för att lösa producentansvaret har man inom de flesta produktområdena skapat rikstäckande insamlingssystem. I Sverige representerar Elkretsen producenterna. Elkretsen samarbetar i sin tur med kommunala bolag så som Miva i arbetet med att samla in solceller och annat elektroniskt avfall. Vårt svenska insamlingssystem finansieras via avgifter från producenterna. Ett exempel på ett privat bolag som sysslar med avfallshantering är det globala PV Cycle.  

Marknaden för avfallshantering i Sverige och i världen

I Sverige (precis som i stora delar av världen) har marknaden för avfallshantering och solceller växt långsamt. Det finns ett par anledningar till det: 1) Solceller har en livslängd på mellan 25-35 år. Den långa livslängden på solceller gör att vi i Sverige inte har så många förbrukade paneler i dagsläget. 2) Att plocka isär solpaneler är både komplicerat och olönsamt. Solceller är nämligen sammansatta av många olika metaller och substanser. Det gör en dekonstruktion ganska utmanande och dyr.  

Solenergi är en oändlig och förnybar energikälla. Dock måste vi förbereda för att kunna hantera avfallet. Innebär svaga ekonomiska incitament och en komplicerad nedmonteringsprocess en långsiktigt negativ miljöpåverkan och att man inte ska investera i solceller? Absolut inte! Avfallshantering är en växande marknad som kommer att omsätta enorma summor, skapa arbetstillfällen och dessutom växande möjligheter att återvinna råmaterial som kan användas för att producera nya solceller. En grönare framtid tillsammans med en växande arbetsmarknad alltså. Men för det behövs fortsatta investeringar.