11 december 2024
Det räcker inte att minska CO2-utsläppen för att komma ner till noll totala utsläpp. Vi behöver även fånga in CO2. Frågan vi har ställt oss på Öresundskraft är om det finns något sätt för våra kunder att hjälpa till. Och det kanske det gör, åtminstone om några år.
Globalt släpper mänskligheten ut 37 miljarder ton CO2 per år, och utsläppen ökar fortfarande. Även med kraftiga åtgärder för att minska CO2-utsläppen räknar FN:s klimatpanel IPCC med att vi inte når ner till noll 2050 utan att komplettera med andra åtgärder.
En av dem är DAC eller så kallad Direct Air Capture, det vill säga direkt infångning av CO2 från atmosfären. I de flesta av sina scenarier uppskattar IPCC att vi 2050 kommer att behöva fånga in flera miljarder ton CO2 per år med olika metoder, däribland DAC.
DAC är betydligt svårare och dyrare än koldioxidinfångning vid utsläppskällor – så kallad CCS eller Carbon Capture and Storage som Öresundskraft arbetar för att ha på plats på Filbornaverket 2027. Anledningen är att koldioxidhalten i direkta utsläpp från förbränning är flera hundra gånger högre än i atmosfären, där halten bara är omkring en halv tusendel. Det innebär ungefär en halv liter CO2 per kubikmeter luft i atmosfären, medan det kan vara omkring hundra liter CO2 per kubikmeter luft i direkta utsläpp.
DAC betraktades därför länge som ren fantasi, men tekniska framsteg för drygt tio år sedan, bland annat av företag som Carbon Engineering och Climeworks har förändrat synen, och nu byggs stora anläggningar på flera håll i världen. En annan bidragande orsak är att flera stora företag som exempelvis Microsoft har ambitioner att bli koldioxidneutrala, och de behöver då köpa ”negativa” CO2-utsläpp för att klara detta.
Fördelen med DAC jämfört med andra metoder för reducering av CO2 i atmosfären är att man kan använda tekniken precis var man vill. Nackdelen är att den kräver energi, främst värme, men eftersom den är oberoende av plats kan man placera anläggningar där det finns god tillgång på värmeenergi, exempelvis på Island.
Enkelt beskrivet går tekniken ut på att man blåser luft genom ett fast material (S-DAC) eller genom en vätska (L-DAC) som tar upp koldioxid naturligt, och sedan tillför man värmeenergi för att frigöra och därefter samla upp koldioxiden.
Liksom vid CCS kan koldioxiden sedan lagras, eller som i CCU användas i någon process. Till exempel kan man tillverka metan (biogas) för energilagring genom att låta CO2 reagera med vätgas. Man kan sedan fånga in koldioxiden igen med CCS när man förbränner metangasen – ett cirkulärt system!
Idag ligger kostnaden för DAC på mellan 250 och 600 dollar per ton CO2. Förhoppningen är att om några år komma ner till 100 dollar per ton CO2. Till detta kommer kostnad för transport och lagring som dock kan vara betydligt lägre, beroende på var och hur man lagrar.
De anläggningar som byggs är dock oftast stora, och vi undrade ju hur Öresundskraft och våra kunder kan hjälpa till i mindre skala.
En möjlighet som några företag nu arbetar med är att dra nytta av den luftström som redan finns i ventilationssystem i fastigheter. Det har flera fördelar.
Vid all DAC behöver man driva fläktar som skapar luftflödet. I ventilationssystem har man redan en användbar luftström. Dessutom kan man spara energi. Behovet av ventilation i en byggnad styrs nämligen av koldioxidhalten i luften – är det mycket koldioxid mår vi sämre och då behöver vi ventilera bort den. Om man då fångar in koldioxid kan man därför minska drifttiden för ventilationssystemet.
Utöver detta kan man få intäkter genom försäljning av certifikat för negativa utsläpp, eventuella skattelättnader för grön teknik om det gäller en nybyggd fastighet, och även möjlighet till ökade hyresintäkter om det gäller en hyresfastighet där minskade koldioxidutsläpp har ett värde för hyresgästerna.
Vi vände oss till det finska företaget Soletair som säljer den här typen av teknik, och fick hjälp med en kalkyl för vårt eget kontor i Helsingborg.
I vår huvudbyggnad har vi en kontorsyta på omkring 4700 kvadratmeter som försörjs av ett ventilationssystem med ett luftflöde på drygt sex kubikmeter i sekunden och en energiförbrukning på omkring 144 MWh per år.
För ett sådant system räknar Soletair med att det krävs två av deras DAC-aggregat. Aggregaten är stora lådor med måtten 3x3x3 meter och bör stå inomhus, men de kan också ställas utomhus om de skyddas för väder och extrema temperaturer.
Sammanlagt fångar DAC-aggregaten i vårt fall in ungefär 26 ton CO2 per år. Värdet på certifikat för negativa utsläpp är osäkert men ligger mellan 1500 och 5000 kronor per ton. Om vi räknar med 3 000 kronor per ton blir det 78 000 kronor per år.
Vi skulle också kunna minska ventilationen till hälften och därmed förbruka 72 MWh mindre el per år. Samtidigt förbrukar DAC-anläggningen ungefär 50 MWh, så det betyder en nettominskning på 22 MWh vilket motsvarar en besparing på ungefär 22 000 kronor vid ett elpris på 1000 kronor per MWh.
Eftersom svensk el ger upphov till CO2-utsläpp på cirka 50 kg per MWh ger det också ungefär ett ton minskade CO2-utsläpp.
Några hyresintäkter har vi inte som vi kan höja, och vi ser heller inga direkta skatterabatter som vi kan få genom minskade CO2-utsläpp.
Det betyder att vi kan räkna med intäkter och besparingar på totalt 100 000 kronor per år. Investeringskostnaden är dock idag så hög att vi inte är i närheten av att räkna hem det ens på tio år.
Men Soletair testar nu en ny version sin teknik och uppger att priset kommer att ligga på omkring en femtedel av det tidigare, och då blir situationen en annan. Även storleken på anläggningen är mindre, och till 2030 kan priset sjunka ytterligare.
Om man då kan lägga till någon form av skattereduktion eller möjlig höjning av hyresintäkter ser investeringen ut att kunna bli lönsam. För den som har någon form av spillvärme att utnyttja – en temperatur omkring 90 grader räcker – går det också att minska DAC-aggregatens energiförbrukning.
Omkring 80 procent av energiförbrukningen är termisk energi, så om den delen kan täckas med spillvärme blir elförbrukningen i vårt fall ovan bara 10 MWh per år. Det finns också restvärme kvar efter DAC-aggregaten, vilken kan användas för uppvärmning till exempel.
Soletair uppger samtidigt att energiförbrukningen i den nya versionen är omkring en tredjedel av tidigare förbrukning.
Dessutom utvecklas DAC-tekniken kontinuerligt. Bland annat utforskas en metod med elektrisk spänning i stället för värme för att styra upptag och frigörande av CO2, vilket kan göra DAC-processen effektivare och energisnålare.
Så låt oss återkomma kring DAC och möjligheten för dig och oss att vara med och minska CO2-halten i atmosfären.
{{posts.CurrentItem.Author}}
