Öresundskrafts CCS-satsning på Filbornaverket är en av de största investeringarna i Helsingborgs klimatomställning. Men vad innebär satsningen egentligen? Varför investerar vi i CCS, hur fungerar infångningen och lagringen av koldioxid och vad betyder projektet för Helsingborg och våra kunder? Här har vi samlat svar på vanliga frågor om satsningen, ekonomin, miljöpåverkan och vägen fram till driftstart 2029.
CCS är inte bara en klimatinvestering, utan också en investering i Helsingborgs framtida energiförsörjning, robusthet och ekonomi.
EU klimatkrav skärps och utsläppen från energiproduktionen måste minska kraftigt. Genom att investera i CCS kommer vi att kunna fortsätta använda restavfall som inte går att återvinna för att producera fjärrvärme och el, samtidigt som vi fångar in merparten av koldioxiden. Det är en viktig investering för att framtidssäkra en konkurrenskraftig fjärrvärme i Helsingborg.
Att kunna ta hand om restavfall lokalt är en styrka. Det ger oss tillgång till en lokal energiresurs som kan användas för att producera värme och el, även när omvärlden är osäker. Med CCS skapar vi förutsättningar för att behålla denna förmåga även i framtiden. Det bidrar till ett mer robust och resilient energisystem och minskar vår sårbarhet vid störningar och krissituationer.
CCS är också en strategisk investering för Öresundskraft och Helsingborg. Genom att fånga in och lagra fossil koldioxid kommer vi att minska våra kostnader för utsläppsrätter inom EU ETS. Samtidigt kommer infångningen av biogen koldioxid att skapa nya intäktsmöjligheter genom försäljning av negativa utsläppscertifikat (CRC). Tillsammans stärker detta affären och skapar förutsättningar för konkurrenskraftiga fjärrvärmepriser över tid.
Även när vi blir bättre på att återanvända och återvinna kommer det att finnas avfall som inte kan tas om hand på andra sätt. På Filbornaverket energiåtervinner vi detta restavfall och använder energin för att producera värme och el. Med CCS kommer vi att fortsätta göra det lokalt, samtidigt som vi kraftigt minskar koldioxidutsläppen från förbränningen.
Filbornaverket är Helsingborgs enskilt största utsläppskälla. Varje år släpper anläggningen ut cirka 220 000 ton koldioxid. Med CCS ska vi fånga in och lagra omkring 200 000 ton per år, motsvarande cirka 90 procent av utsläppen. Vi kommer därmed att förhindra stora mängder fossil koldioxid från att nå atmosfären och samtidigt skapa negativa utsläpp genom att lagra biogen koldioxid permanent.
Det gör CCS till en av de viktigaste insatserna för att minska de lokala utsläppen och en betydelsefull del av Helsingborgs resa mot nettonoll.
Att inte göra något är inget långsiktigt hållbart alternativ. EU klimatkrav skärps och kostnaderna för att släppa ut fossil koldioxid väntas öka. Utan CCS skulle vi behöva hitta andra sätt att kraftigt minska utsläppen från Filbornaverket, vilket kan kräva omfattande och kostsamma förändringar av vår energiproduktion.
Med CCS kommer vi i stället att fortsätta ta hand om restavfall som inte går att återvinna och använda energin för att producera fjärrvärme och el. Samtidigt kommer vi att minska utsläppen kraftigt, begränsa våra kostnader för utsläppsrätter och skapa nya intäktsmöjligheter genom försäljning av negativa utsläppscertifikat.
Det stärker vår långsiktiga konkurrenskraft och skapar förutsättningar för stabila fjärrvärmepriser. Vi kommer också att kunna behålla en viktig lokal energiresurs som bidrar till ett robust och mindre sårbart energisystem i Helsingborg.
För oss handlar CCS därför inte bara om att minska utsläppen. Det handlar om att framtidssäkra fjärrvärmen och ta ansvar för både stadens energiförsörjning och klimatpåverkan.
CCS-anläggningen på Filbornaverket ska stå klar och tas i drift i slutet av 2029. Men satsningen omfattar mer än själva infångningsanläggningen. Då ska även hela logistikkedjan vara i drift, från infångning och mellanlagring i Halmstad till sjötransport och permanent lagring av koldioxiden djupt under havsbotten i Nordsjön. Det innebär att vi har en komplett kedja på plats för att fånga in, transportera och lagra koldioxiden permanent.
Projektet finansieras genom en kombination av lån, egna intäkter och bidrag. Intäkterna kommer från negativa utsläpp (CRC) och avfallsbehandling med mycket låg klimatpåverkan. CCS innebär också kostnadsbesparingar och undvikna kostnader för verksamheten, till exempel genom lägre utgifter för utsläppsrätter inom EU ETS. Utöver detta får projektet stöd från Energimyndigheten och EU:s innovationsfond (CINEA).
Det innebär att CCS-projektet på Filbornaverket inte finansieras av direkta skatteintäkter eller genom höjda fjärrvärmepriser.
Nej, kostnaderna för CCS-projektet ska inte belasta våra fjärrvärmekunder. Projektet har en egen finansiering som bygger på lån, intäkter från försäljning av negativa utsläpp (CRC), besparingar på utsläppsrätter inom EU ETS samt stöd från Energimyndigheten och EU. CCS-satsningen kommer inte att ligga till grund för eventuella framtida höjningar av fjärrvärmepriset.
Jo, absolut. Att minska utsläppen från början är alltid det viktigaste. Men för att nå klimatmålen behöver vi göra båda delarna: minska nya utsläpp och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären.
Med CCS kommer vi att fånga in koldioxiden innan den släpps ut i atmosfären. Genom att fånga in och lagra fossil koldioxid kommer vi att förhindra stora mängder utsläpp. Samtidigt ska vi fånga in och lagra biogen koldioxid och därmed skapa negativa utsläpp, vilket innebär att koldioxid tas bort från atmosfärens kretslopp.
För företag och industrier som arbetar för att nå nettonoll kommer negativa utsläpp att kunna vara ett viktigt komplement till deras egna utsläppsminskningar. De kan användas för att kompensera för kvarvarande utsläpp som är svåra att få bort på andra sätt, enligt tillämpliga klimatstandarder.
CCS ska alltså inte ersätta arbetet med att minska utsläppen eller ge företag möjlighet att köpa sig fria från sitt klimatansvar. Det är ytterligare ett verktyg som behövs för att nå våra långsiktiga klimatmål.
CCS-projektet på Filbornaverket motsvarar en nettoinvestering på cirka 2,4 miljarder kronor. Det är kostnaden efter att bidrag från EU och Energimyndigheten har räknats av. Summan innefattar byggnation fram till en driftklar anläggning 2029.
Projektet har tilldelats ca 600 MSEK från EU:s innovationsfond och sammanlagt 262 MSEK från Energimyndighetens fond Industriklivet. Totalt ca 862 MSEK. I oktober 2026 meddelade även Energimyndigheten att vi tilldelas ett stöd från deras omvända auktioner på 1,4 miljarder.
Stöden från nationella och internationella myndigheter är ett starkt erkännande av satsningens trovärdighet och potential.
Omvända auktioner är ett statligt stödsystem där företag konkurrerar om stöd för att fånga in och lagra biogen koldioxid och därmed skapa negativa utsläpp.
Öresundskraft har beviljats stöd på upp till 1,4 miljarder kronor under 15 år. Det är inte en klumpsumma som betalas ut, utan ett ekonomiskt skyddsnät som minskar projektets risker. Stödet betalas ut under driften, baserat på hur mycket biogen koldioxid som faktiskt lagras och hur stora våra intäkter är. Om vi exempelvis får högre intäkter från försäljningen av negativa utsläpp minskar behovet av stöd, och då blir också utbetalningarna lägre. På så sätt stärker stödet projektets långsiktiga ekonomiska trygghet.
Alla CCS-projekt har olika förutsättningar. En viktig skillnad är att vi på Filbornaverket kommer att fånga in både fossil och biogen koldioxid. Det ger oss flera ekonomiska fördelar som många renodlade bio-CCS-projekt saknar.
Genom att fånga in fossil koldioxid kommer vi att minska våra kostnader för utsläppsrätter. Samtidigt kommer infångningen av biogen koldioxid att skapa nya intäktsmöjligheter genom försäljning av negativa utsläppscertifikat (CRC).
CCS innebär också att vi kan fortsätta ta hand om restavfall lokalt och producera fjärrvärme och el när klimatkraven skärps. Tillsammans med en hög nyttjandegrad, säkrad finansiering och avtal för centrala delar av projektet ger det oss ett starkt affärscase.
För oss är CCS därför inte bara en klimatsatsning, utan en långsiktig investering i Helsingborgs energiförsörjning och klimatomställning.
När koldioxiden har fångats in på Filbornaverket renas den, komprimeras och kyls ner till cirka minus 26 grader. Då övergår den till flytande form, vilket gör att den tar betydligt mindre plats och blir enklare att transportera.
Den flytande koldioxiden transporteras med särskilda tankbilar till Halmstads hamn, där vår samarbetspartner Linde etablerar ett mellanlager. Där samlas koldioxiden i stora isolerade tankar innan den lastas ombord på specialbyggda fartyg från Northern Lights. Genom att samtransportera koldioxid med en annan aktör kan vi utnyttja fartygens kapacitet mer effektivt.
Fartygen går till en mottagningsterminal i Øygarden utanför Bergen i Norge. Därifrån pumpas koldioxiden genom en cirka tio mil lång rörledning på havsbotten till lagringsplatsen i Nordsjön. Slutligen pumpas den ner cirka 2 600 meter under havsbotten, där den lagras permanent i porösa bergformationer under täta, skyddande berglager. Med tiden binds koldioxiden kemiskt till berggrunden och mineraliseras, vilket innebär att den omvandlas till fasta mineral.
Hela kedjan, från infångning i Helsingborg till permanent lagring i Nordsjön, ska vara i drift i slutet av 2029.
Öresundskraft har upphandlat en tjänst för mellanlagring av koldioxid, inte en specifik hamn. Det är vår samarbetspartner Linde som ansvarar för mellanlagret och har valt att etablera det i Halmstad. Lindes lösning bedömdes sammantaget vara den bästa utifrån våra krav på bland annat teknik, kapacitet, möjlighet att växa och kostnad.
Helsingborgs Hamn har samtidigt varit en viktig samarbetspartner under upphandlingen och bidragit med värdefull kunskap om hamnverksamhet och lokala förutsättningar.
CCS är en stor investering och vi har stor respekt för de ekonomiska risker som följer med ett projekt av den här storleken. Därför har vi arbetat under flera år med att skapa ett starkt och robust affärscase där vi har god kontroll över både risker och ekonomiska förutsättningar.
Investeringen bygger på ett starkt affärscase med nya intäkter från försäljning av negativa utsläpp, minskade kostnader för utsläppsrätter och ekonomiska stöd från Sverige och EU. Vi har också säkrat finansiering och avtal för centrala delar av projektet, vilket minskar osäkerheten.
Våra kalkyler visar att satsningen är ekonomiskt välgrundad och stärker Öresundskrafts konkurrenskraft. Projektet har dessutom granskats och prövats av både vår styrelse och Helsingborgs stad.
Vi räknar med att CCS-anläggningen använder cirka 90 GWh el på ett år. Anläggningen kommer också att behöva värmeenergi för att fånga in koldioxiden.
Samtidigt har vi en stor fördel i att vårt energisystem är flexibelt. Vi utformar nämligen CCS-lösningen så att vi kan dra nytta av den flexibiliteten och anpassa hur vi använder el och producerar värme efter förutsättningarna på elmarknaden. När elpriserna är höga kan vi exempelvis minska användningen av eldrivna värmepumpar vid Filbornaverket och i stället producera mer fjärrvärme med pellets vid Västhamnsverket.
På så sätt kan vi minska elanvändningen i andra delar av verksamheten samtidigt som CCS-anläggningen får den energi den behöver. Flexibiliteten gör oss mindre känsliga för svängningar på elmarknaden och ger oss bättre möjligheter att hålla nere våra totala energikostnader. Det stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för fortsatt konkurrenskraftiga fjärrvärmepriser.
