Den årliga undersökningen "Svenskar och hållbarhet", framtagen av Insight Intelligence, Öresundskraft, Elgiganten och Sodexo, ger en bild av svenskarnas attityder och beteenden kopplade till hållbarhet. Här finns värdefulla insikter för er som företagare kring hur ni kan möta konsumenternas förväntningar på er verksamhet och hur ni kommunicerar om ert hållbarhetsarbete. För även om fler känner hopplöshet inför klimatfrågan vill de flesta leva mer hållbart än de gör idag. Hur kan era produkter, tjänster eller service bidra till det?

Trots att lågkonjunkturen fått många att prioritera ner hållbara köp, svarar nio av tio svenskar att de är beredda att ändra i sin vardag för att leva mer hållbart. Visst är det bra! Några andra exempel på ett fortsatt starkt engagemang är att 70 procent uppger att de skulle vilja leva mer hållbart än vad de gör idag, 94 procent kan tänka sig att köpa begagnade produkter och 89 procent säger sig vara beredda att ändra i sin vardag för att leva mer hållbart.

Hållbarhetströtthet påverkar konsumenternas beteenden
Undersökningen avslöjar samtidigt en viss hållbarhetströtthet hos konsumenterna. Ett tydligt tecken på det är att 31 procent av svenskarna känner sig hopplösa inför klimatfrågan, en ökning med 13 procentenheter sedan 2019. Denna uppgivenhet verkar inte bara vara en känsla, utan den påverkar också konsumenternas beteende. Färre svenskar säger sig idag påverkas av företags hållbarhetsarbete när de gör sina konsumtionsval. I år uppger 49 procent att de i stor utsträckning påverkades av företags hållbarhetsinsatser (vilket trots allt är varannan respondent), jämfört med 58 procent 2023.

Trovärdigheten i hållbarhetstermer sjunker
Rapporten visar också att många av de hållbarhetstermer som tidigare varit populära nu ifrågasätts av konsumenterna. Termen "netto noll" möter starkast skepsis, där 63 procent ifrågasätter dess trovärdighet. Liknande misstro gäller termer som "klimatneutralt" och "klimatsmart". Det här är en viktig signal till företag som investerat i sin hållbarhetskommunikation: att enbart använda dessa ord utan konkreta bevis på faktisk miljöpåverkan riskerar att minska trovärdigheten. Däremot finns det termer som fortfarande bär starkt förtroende. Ord som "ekologiskt" och "fossilfritt" upplevs som betydligt mer pålitliga.

Efterfrågan på transparent hållbarhetsinformation ökar
Trots tröttheten på vissa hållbarhetstermer finns det ett starkt intresse för bättre och mer transparent information. Hela 84 procent av svenskarna uppger att det är svårt att avgöra om ett företag är hållbart eller inte, och sex av tio är intresserade av att ta del av företags hållbarhetsinformation enligt det nya CSRD-direktivet som träder i kraft i år. Detta visar på ett växande behov av tydlig, ärlig och transparent kommunikation som visar på faktiska resultat.

För företag innebär detta en möjlighet att återbygga förtroende genom att vara transparenta med sin hållbarhetsstrategi, sina mål, utmaningar och framsteg. Konsumenterna vill se konkreta bevis och mätbara resultat, inte bara ord.

Tillsammans har vi kraft att förändra!
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att lösningen på hållbarhetströttheten är tydlighet, raka puckar och lösningar som faktiskt gör skillnad med konkreta bevis i stället för tomma löften.

Vi på Öresundskraft vill genom vårt arbete visa att företag inte bara kan följa trenderna, utan aktivt bidra till att forma dem. Allt vi gör handlar om att bekämpa klimatutmaningarna och få fram rätt förutsättningar – vare sig det gäller energismarta lösningar till fastigheter, stark och robust elnätskapacitet, eller koldioxidinfångning på vårt kraftvärmeverk i Helsingborg. Genom att dela kunskap och bygga grymma samarbeten skapar vi en framtid där både klimatet, samhället och ekonomin kan blomstra - en framtid där hållbarhet är en självklarhet för både företag och konsumenter.

Vill du vara med och göra skillnad tillsammans? Kontakta någon av våra erfarna säljare för att ta nästa steg i er hållbarhetsresa!