I en orolig omvärld, där energifrågan blivit en del av vår säkerhet, är lokal avfallsförbränning viktigare än någonsin. Möjligheten att energiåtervinna restavfall från det egna närområdet gör att vi kan fortsätta producera fjärrvärme om krisen slår till.

Frågan om ett säkert och robust energisystem har seglat högt upp på agendan i samhällsdebatten. Mer specifikt: Hur säkerställer vi tillgång till fjärrvärme om nätet slås ut? Detta kallas för robusthet, resiliens eller energitrygghet. Kärt barn har många namn.

Filbornaverket har förmågan att distribuera fjärrvärme till regionen även om delar av nätet skulle ligga nere. Det lokala restavfallet är bränslet som möjliggör för detta. Därför är förbränningen av lokalt restavfall helt central för en trygg leverans av fjärrvärme även under nätbortfall. 

Lokalt restavfall:
• Är lättillgängligt även under kristid eftersom det kommer från närområdet, ingen import krävs.
• Genererar intäkter, eftersom vi får betalt för att ta emot och energiåtervinna det.
• Är enkelt att lagra.

Det är alltså tack vare vårt lokala restavfall som Filbornaverket kan hålla regionen med fjärrvärme även om delar av ligger nere eller inte fungerar optimalt.

Biobränsle ett svagare alternativ

Att i stället elda med biogent bränsle som pellets eller flis skulle vara ett klart svagare alternativ ur energitrygghetsperspektiv. För det första är dessa bränslen beroende av extern tillförsel, antingen genom internationell import eller genom leveranser från andra kommuner och det gör tillgången osäker i en kris. För det andra är flis och pellets redan en bristvara. För det tredje handlar det om ekonomi: restavfall ger intäkter, medan biobränslen måste köpas in. Biobränsle är alltså ett betydligt dyrare och mer osäkert alternativ i en krissituation.

Ett hot mot energitryggheten

När vi förbränner restavfall på Filbornaverket för att producera fjärrvärme genererar vi även koldioxidutsläpp. Precis som alla andra koldioxidintensiva verksamheter inom EU måste vi betala för dessa utsläpp genom utsläppsrätter. Utsläppsrätterna blir dyrare för varje år, och 2039 försvinner möjligheten att köpa dem helt, eftersom alla verksamheter då måste vara klimatneutrala.

Det är bra, men det betyder också att vi inte längre kan energiåtervinna restavfall på Filbornaverket efter 2039, eftersom processen släpper ut koldioxid. Och utan förbränning av lokalt restavfall förlorar regionen en av sina viktigaste energiresurser i ett krisläge.

CCS är lösningen på fortsatt energitrygghet i regionen

En CCS-anläggning på Filbornaverket fångar in koldioxiden från rökgaserna innan den når atmosfären och gör verksamheten klimatneutral. Med CCS kan vi därmed fortsatt producera fjärrvärme av Helsingborgarnas restavfall utan koldioxidutsläpp, och samtidigt behålla regionens energitrygghet och resiliens även efter 2039.

Som en viktig bonus innebär CCS också att vi redan från 2028 kan undvika de snabbt stigande kostnaderna för utsläppsrätter,

Genom att använda vårt eget restavfall som bränsle och fånga in koldioxiden med CCS kan Filbornaverket fortsätta producera fjärrvärme. På så sätt bygger Helsingborg ett mer robust och klimatsmart energisystem som står bättre rustat vid en krissituation.