28 augusti 2025
Elräkningen består av elhandel, elnätsavgifter och skatter, men vad består egentligen din fjärrvärmekostnad av? Vi reder ut prissättningen, vad pengarna går till och varför fjärrvärmepriset är mycket stabilare än elpriset. Dessutom får du veta varför fjärrvärmen är klimatsmart och bra för elnätet.
Priset på el har fått stor uppmärksamhet de senaste åren, medan det pratas mycket mindre om fjärrvärmepriset. Det vill vi ändra på.
Den största skillnaden mellan elpris och fjärrvärmepris är att elpriset till en del styrs av utbud och efterfrågan och varierar timme för timme (snart varje kvart), och till en annan del är reglerat när det gäller avgifterna på elnät. Fjärrvärmepriset är i stället främst baserat på produktionskostnader och sätts för ett år i taget.
Att priset ligger fast över ett år innebär att det är vi som producent och inte du som kund som tar risken för omständigheter som påverkar våra kostnader.
Formellt är prissättningen på fjärrvärme helt fri, men majoriteten av de svenska fjärrvärmebolagen har valt att sköta prissättningen i samråd med kunderna via Prisdialogen – en ideell förening där energibranschen och bostadssektorn samverkar*.
Det är också stor skillnad på vad som ingår i elpriset och fjärrvärmepriset.
Grovt förenklat består elpriset till hälften av skatter och avgifter, till ungefär en fjärdedel av kostnaden för energin – elhandel, och till en fjärdedel av kostnaden för elnät. I skatterna ingår momsen som är 20 procent av hela elpriset.
Fjärrvärmepriset går inte att dela upp på samma strikta sätt, men det går att göra en jämförande beskrivning.
Till att börja med är 20 procent av hela beloppet moms, precis som på elräkningen.
Vi kan sedan titta på själva prismodellen för fjärrvärme.
Som konsument betalar du en fast avgift per år, oberoende av din förbrukning. Den fasta avgiften utgör i slutändan normalt mellan en femtedel och en tredjedel av hela årets kostnad, beroende på din förbrukning.
Resten är den rörliga kostnaden som du betalar för din energiförbrukning. Priset är bestämt enligt prislista, och skiljer sig mellan årstiderna (gäller inte dig som bor i gruppanslutna radhus). På vintern betalar du drygt en krona per kWh inklusive moms, och på sommaren – när du som konsument använder fjärrvärmen endast till varmvatten – bara omkring 15–20 öre per kWh.
Från 2026 tillkommer en så kallad flödesavgift, men det gäller i praktiken endast ett fåtal kunder. Flödesavgiften tas ut under vintermånaderna november–mars men bara om din värmeväxlare (fjärrvärmecentral) inte fungerar som den ska och temperaturskillnaden mellan det vatten som matas in och det som returneras därför blir för liten. Vattenflödet måste då ökas vilket belastar hela fjärrvärmesystemet.
Redan under hösten 2025 påbörjar vi arbetet med att identifiera vilka kunder som berörs. De kunder som påverkas av avgiften kommer vi att kontakta i god tid innan en eventuell debitering. Flödesavgiften berör inte dig som bor i gruppanslutna radhus samt i lägenhet.
Som näringsidkare är det lite mer komplicerat. Precis som för konsumenter har du en fast del och en rörlig del, där den rörliga är energiförbrukningen – ett pris per kWh beroende på säsong. Den fasta avgiften beror på din effektförbrukning, ungefär som huvudsäkringens storlek för ett elabonnemang. Den kallas därför också effektdel och bestäms utifrån det dygn på året då du förbrukat som mest effekt.
Utöver detta har du under vintermånaderna som näringsidkare en del av priset som beror på vattenflödet från fjärrvärmenätet. Ju effektivare din värmeväxlare (fjärrvärmecentral) fungerar, desto lägre flöde har du, och då betalar du också en lägre flödesavgift.
Pengarna från de olika delarna av fjärrvärmepriset hänger ihop med olika typer av kostnader inom fjärrvärmeproduktionen.
I stora drag kan man säga att de fasta avgifterna ska täcka våra kostnader för infrastrukturen, det vill säga utbyggnad, reinvestering och underhåll av produktionsanläggningarna och fjärrvärmenätet, och även kapitalkostnaden och den avkastning på kapitalet som vår ägare, Helsingborg stad, har bestämt att vi ska sträva efter.
En del av avkastningen går till Helsingborgs stad, men i huvudsak används den för att återinvestera i anläggningar och nät så att vi kan trygga leveransen och hålla priserna stabila över tid.
De rörliga avgifterna täcker i stället i huvudsak våra bränsle- och driftkostnader. Där ingår också energiskatt på de bränslen vi använder och utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp vi orsakar.
Eftersom vi använder biobränsle, avfallsförbränning och spillvärme som energikällor så betalar vi energiskatt främst på elförbrukningen från värmepumpar som vi kör när elpriset är lågt.
Utsläppsrätter betalar vi för vår förbränning av fossilbaserat avfall, främst plast. Priset på utsläppsrätter kommer att stiga, och i det perspektivet är vår satsning på koldioxidinfångning, så kallad CCS, viktig – både för att eliminera utsläppen från förbränningen av avfallet som ändå måste tas om hand, och för att kunna hålla ner priset på fjärrvärme framöver.
CCS tar för övrigt bort koldioxidutsläppen även från förbränningen av biogent avfall, och skapar alltså "negativa" utsläpp.
Andra saker som kompenserar våra kostnader är intäkter för att vi behandlar avfall plus intäkter från försäljning av el som vi producerar med hjälp av värmen i våra anläggningar.
Dessutom jobbar vi dagligen med att optimera driften för att hålla ner våra kostnader i konkurrens med andra alternativ för uppvärmning – med allt från insatser från våra skickliga medarbetare till prisbelönt AI-teknik. Och detta görs i hela nätet, från Helsingborg ner till Lund.
Under flera år har vi därför bara gjort marginella prishöjningar, men 2025 gjorde de senaste årens osäkerhet på energimarknaden – inflation, räntor, bränslepriser och omvärldsläge – att vi tvingades höja priset med åtta procent. För 2026 blir prishöjningen fyra procent men sammantaget har vi ändå ett fjärrvärmepris som ligger under riksgenomsnittet. Och nu vet du vad priset består av.
Då är det samtidigt bra att veta att fjärrvärmen inte bara är klimatsmart – vår fjärrvärme är i huvudsak baserad på återvunnen eller förnybar energi. Den är dessutom bra för energisystemet genom att den avlastar elnätet och även bidrar med lokal elproduktion.
När det är kallt drivs elförbrukningen i samhället upp av direktverkande el och värmepumpar. Fjärrvärmen levererar i stället trygg och klimatvänlig uppvärmning till ett stabilt pris. Detta utan att belasta elnätet, och dessutom producerar vi mer el ju kallare det är. Därför håller vi samtidigt ner elpriset – två flugor i en smäll!
Fjärrvärmen är med andra ord prissmart, energismart och klimatsmart på en gång.
* Prisdialogen är en samverkan mellan Energiföretagen, Riksbyggen, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund och Sveriges Allmännytta.
Fjärrvärmepriser för konsumenter
Fjärrvärmepriser för näringsidkare
Prisändringsmodell 2025-2027
{{posts.CurrentItem.Author}}
