För att bromsa klimatförändringarna räcker det inte att bara minska utsläppen, vi måste också minska mängden koldioxid som redan finns i atmosfären. Därför används så kallad CCS-teknik (Carbon Capture and Storage), där koldioxiden först fångas in, sedan förvandlas till vätska och slutligen pumpas djupt ner i berggrunden under havsbottnen – där den lagras permanent.

För att lagringen ska vara säker krävs rätt geologiska förhållanden. Under havsbottnen i Nordsjön finns just en sådan plats: porös sandsten långt ner i berggrunden, överlagrad av täta bergarter som fungerar som en effektiv barriär och håller koldioxiden på plats. När koldioxiden pumpas ner fyller den ut porerna i berget, blandas med saltvatten och börjar med tiden omvandlas till stenliknande mineraler. Det gör lagringen stabil och permanent.

Öresundskraft planerar för lagring i Nordsjön

Genom CCS kan vi kraftigt minska de fossila utsläppen från Filbornaverket samtidigt som vi skapar negativa utsläpp genom att fånga in och lagra biogen koldioxid. Målet är att fånga in och lagra omkring 210 000 ton koldioxid per år.

Koldioxiden fångas in vid Filbornaverket i Helsingborg. Därefter kyls den ned och komprimeras till flytande form innan den transporteras med lastbil till hamnen och vidare med fartyg till en permanent lagringsplats under Nordsjön. Där pumpas den ner i porösa bergformationer cirka 1 800 meter under havsbottnen, där den kan lagras permanent.

Att fånga in, transportera och lagra koldioxid kräver ett nära samarbete mellan flera aktörer och länder. CCS är därför inte bara en lokal satsning utan en del av den infrastruktur som behövs för att kraftigt minska de fossila utsläppen och möjliggöra negativa utsläpp i Europa.

Är koldioxid farlig?

Koldioxid är inte farlig för människor i normala mängder. Vi andas in syre och andas ut koldioxid, och det finns naturligt förekommande i luften omkring oss. När vi lagrar stora mängder koldioxid, som i lagringstankar, görs detta under säkra och kontrollerade förhållanden. Om det skulle uppstå ett läckage, kommer koldioxiden att avdunsta i atmosfären och blir ofarlig. Dock bör man inte vistas i omedelbar närhet till läckaget tills koldioxiden har avdunstat eftersom syret i området minskar och det kan vara farligt.

Noga riskanalyser genomförs för att utvärdera konsekvenserna av eventuella läckage och vidta åtgärder för att minimera risken för läckage.

Varför lagrar vi inte koldioxid i Sverige?

SGU (Sveriges geologiska undersökning) har fått i uppdrag av regeringen att utreda om det finns lämpliga platser i Sverige för slutlagring av koldioxid. De två platser som anses ha störst potential i Sverige är i sydöstra Östersjön och sydvästra Skåne, men för närvarande finns det ingen tillgänglig plats för slutlagring. En utredning om detta pågår och kommer att rapporteras till regeringen i mars 2026. Du kan läsa mer om detta på SGU:s webbplats.