Den innebär att vi inför ett temperaturintervall i modellen och vi justerar fördelningen mellan effekt- och energidel av kostnaden.

Temperaturintervallet i modellen införs inför 2022. Justeringen mellan effekt- och energidel införs i två steg inför 2023 och 2024, det vill säga den syns på fakturan först i början av respektive år.

Det beror lite på. I byggnader där energianvändningen är jämn kan kostnaden förväntas vara den samma eller till och med lägre i några fall. I byggnader där energi-användningen har höga toppar så ökar kostnaden. Det kan till exempel gälla vissa typer av kommersiella lokaler eller där fjärrvärmen används som komplement till värmepump.

Den gäller företagskunder. För privatkunder gäller nuvarande prismodell.

Nej, korrigeringen ryms inom det prisåtagande som Öresundskraft har gjort i Prisdialogen.

Vissa specifika kunder kan få en ökning av sin fjärrvärmekostnad med mer än 2% per år. Det är då kunder som har valt att inte ha fjärrvärme som sin huvudsakliga uppvärmning eller där förbrukningsmönstret innebär höga toppar fjärrvärme-användningen. Förändringen är en pusselbit i att möta klimatutmaningen.

Vi vill skapa incitament för att använda fjärrvärme istället för el till uppvärmning men också ett incitament för att använda fjärrvärmen så klokt som möjligt. Förändringen är tagen inom ramen för prisdialogen och det är också därför vi gör den över flera år, för att de kunder/fastigheter som kan få en högre förändring skall få tid på sig att ställa om.

Av flera olika skäl. Nuvarande prismodell tar bland annat inte tillräcklig hänsyn till kraftiga variationer mellan kalla och varma vintrar, något vi sett de senaste åren. Det ger stora svängningar i uppvärmningskostnaden. Modellen ger alltså inte den förutsägbarhet vi vill att fjärrvärme ska representera. Som i svaret ovan vill vi också skapa incitament för att rätt energi skall användas till rätt ändamål.

Ja, så kan man uttrycka det. Men vi kan lika gärna säga att det stärker fjärrvärmens konkurrenskraft.

Dagens prismodell öppnar nämligen upp för lösningar där värmepumpar används som baslast och fjärrvärme som komplement när värmepumpen inte räcker till hela värmebehovet. Men en sådan kund åtnjuter samma fjärrvärmepris som den som uteslutande använder fjärrvärme. Det är inte rättvist och sätter den solidariska prissättningen ur spel. Fjärrvärmepriset utgår från två delar, i effektdelen betalar man för den kapacitet som vi alltid ser till att den finns tillgänglig. Det vill säga, om det t ex blir -16 grader ute skall du ändå kunna ha det varmt och skönt inne.

Den andra delen är energi, alltså hur mycket du använder. Genom att vi med dagens prismodell inne har full kostnadsriktighet betyder det att de kunder som har värmepump som huvudsaklig värmekälla och fjärrvärme som reserv, de betalar ej fullt ut för den kapacitet som de nyttjar. Istället hamnar den kostnaden på alla andra kunder. Det är med andra ord en av de saker vi vill korrigera med den ändring vi gör.

Våra kunder är kloka, de vet att värmepumpen är en konkurrent till fjärr-värmen. Kunder som valt värmepumpar förstår naturligtvis att vi vill värna fjärrvärmens konkurrenskraft och att vi vill gynna de som använder fjärrvärme fullt ut.

Det är också så att de högre elpriserna vi ser nu leder till högre kostnader för uppvärmning med värmepump. Med de lägre energipriser för fjärrvärmen som blir i och med förändringen kan det till och med bli gynnsamt för många att återgå till fjärrvärme som huvudsaklig uppvärmningskälla.

Fjärrvärmen är ju en stabil och förutsägbar produkt utan de svängningar som elpriset har och det är just förutsägbarheten vi stärker med denna justering.

Fjärrvärmepumpar, som drivs med el, är bra i områden där det inte finns fjärrvärme och där det ersätter tex fossil uppvärmning eller direktverkande el. Men i områden med fjärrvärme är det mer resurseffektivt och miljöklokt att använda fjärrvärme för uppvärmning och elen för mer kvalificerade uppgifter, till exempel laddning av elbilar.

Att spara energi är alltid klokt, oavsett prismodell. Skillnaden är att den korrigerade prismodellen fokuserar mer på effektdelen än energidelen. Den gör det mer fördelaktigt att undvika effekttoppar. Kostnaden ökar där energi-användningen har höga toppar, exempelvis i vissa typer av kommersiella lokaler eller där fjärrvärme används som komplement till värmepump.

Den korrigerade prismodellen skapar alltså ett incitament för effektbespar-ing, det vill säga att jämna ut sin användning av fjärrvärme. Och genom att undvika höga effekttoppar så undviker vi dyr spetslastproduktion eller att bygga ännu ett kraftvärmeverk på sikt.

Det handlar i grunden om att ha en jämn energianvändning, utan höga toppar. Det är ungefär som med huvudsäkringen till fastighet. Kan man minska säkringsstorleken, det vill säga man hittar sätt att undvika höga effekttoppar, så blir det billigare.

Traditionella energieffektiviseringsåtgärder som till exempel att förbättra
en fastighetsklimatskal (tilläggsisolering, byta fönster etc) leder också till
ett minskat effektbehov, inte bara ett minskat energibehov. Våra duktiga energiingenjörer hjälper er gärna med rådgivning om vad som kan vara lämpliga åtgärder just för er.

Ja, vi erbjuder energikartläggningar som till exempel kan innehålla förslag på förbättringar i fastigheten som minskar på behovet av effekt/energi. Vi erbjuder även drift- och underhållsavtal där en fastighetsägarare får hjälp med att driva sin fastighets energisystem så effektivt som möjligt.

Tillsammans med samarbetspartners utvecklar vi AI-baserade lösningar för bättre och effektivare styrning av fastigheters effekt- och energianvändning där vi tar hänsyn till fastighetens egenskaper, vädret med mera.